Trästadskombo till möbelmecka



Trästomme??

Växjös historia är andra bättre på att berätta, men staden har jag främst en jobbrelation till, eftersom min arbetsgivare Combitech har ett kontor här där flera av mina arbetskamrater sitter kvar. Nu är jag tillbaka som besökare på bostadsturnén. Här i kommunhusets sammanträdesrum får jag en förklaring till varför Växjö lyckas så väl med att leva upp till devisen "Europas grönaste stad", konsekvent har de lyckats med trähusbyggnation i det offentliga byggandet av bostäder, lokaler och anläggningar och samtidigt vara den kommun som uppmärksammas för att ha lägst byggkostnader.

Europas grönaste stad

Den gamla rutnätsstaden har anor från 1600-talet, då var staden redan ett biskopssäte sedan 600 år. Hans Andrén, processledare för Växjö trästad beskriver utvecklingen från de gamla stavkyrkorna från medeltiden fram till den nya fotbollsarenan vid Värendsvallen med sin enorma limträbalkar och den produktutveckling som fortfarande sker. Det mest fantastiska av de praktiska exemplen är kanske det som sker inom sågverkindustrin med att förädla mer av det sågade virket för bärande konstruktioner. Minnena av stadsbränderna (exempelvis Kungsbackas 1846) lever och det finns fortfarande långlivade myter att övervinna. Modern trähusbyggnation har en kort historia. Det tilläts först i början av 90-talet att åter uppföra hus med mer än två våningar med bärande delar och stommar i trä. Idag är det fullt möjligt med sådana byggnader och önskvärt att bygga hus som det som syns på bild på en trästomme.
Apropå spännande teknik så berättade Hans att vår ende Svenske astronaut, Christer Fugelsangs rymdpromenaddräkt som består av 19 olika skikt hindrar -200 graders kyla att tränga igenom med hjälp av fiber från skogen.

Skakande lite forskning om boendet

Det forskas mycket om väggar, tak och konstruktioner, men väldigt lite om det de omsluter - människorna. Hur vill de som bor använda sina bostäder och hur kopplar vi det med människors livsstilar. Det finns ingen säker siffra på hur många bostäder som befolkas av enpersonershushåll. Det kan vara så många som 45 % och det är för flera av dem en nulägesbild som snabbt kan förändras. Hur skapar vi bostäder som är överkomliga för den som har en (låg?) inkomst och hur gör vi när behovet av yta ökar, för att man får någon att dela kostnaden med, eller från tid till annan skall bo med sina barn. Det finns ett behov att tänka nytt, tänka smått och tänka stort. Samtidigt som vi behöver nya typer av bostäder, måste vi se till att det överhuvudtaget byggs och att det byggs för att möta behovet vi ser idag.

Visst ska lägenheter vara små men att på allvar tänka sig att människor ska kunna leva på 8,5 kvm och betala 5000 kronor i månaden (AF - Lund) känns som en bit över gränsen. Vi vill inte ha något Warehouse living som vi ser i megastäder, där människor bor i hönsburar. Idealet borde vara 40-45 kvm, med flexibel planlösning och det mesta av inredningen i form av ”platta paket”, med klara associationer till IKEA och med en möjlighet att ta angränsande utrymmen i anspråk för att utvidga bostaden. Det måste forskas kring bra bostäder för små hushåll.

Skakande kort byggtid

Många argument finns för träbyggnation. Det är en växande råvara som skapar livskraftigt företagande i hela landet. Det är helt klimatneutralt under in livscykel. Det främjar energieffektivisering. Det är lika kostnadseffektivt som andra byggmaterial. Framförallt går det väldigt snabbt att bygga och om man gör rätt så håller man den förhatliga fukten borta från bygget. Ännu snabbare hade det gått om byggfacken tillåtit skiftarbete nattetid. Nu hade det varit bättre om den industriellt producerande delen av byggindustrin tecknat avtal med industrifacken, avslutar Hans Andrén och får medhåll av Jan Pyrell, vice ordförande (C) i det allmännyttiga Växjöhem.

”Älmhult är vårt hem och vårt hjärta”

Orden är officiell IKEA retorik och ett klargörande och långsiktigt besked om var koncernen hör hemma med sina investeringar i utveckling och ledningsfunktioner. Den stora arbetsgivaren för över 4000 personer står för huvudparten av den inpendling som sker från närliggande kommuner från Lund och Malmö i söder och Växjö i norr. Av de närmare 3000 som pendlar in är det mellan 500-1000 som kan tänka sig att bosätta sig permanent i Älmhult och även om det är en stor rörlighet så betyder det att det borde finnas uthyrningsbara lägenheter att bygga för vem som helst av de stora byggföretagen. IKEA är bekymrade över att det inte byggs tillräckligt med bostäder. De liksom andra stora företag vill ha anställda som etablerar sig bildar familj, rotar sig i närsamhället och bygger nätverk. Här har Älmhult kommun och Kommunrådet Elizabeth Peltola (c) en utmaning tillsammans med bostadsbolaget ÄBO (Älmhultsbostäder), vars VD Tore Vestergård jag träffade tillsammans med styrelseledamoten Peter Niklasson (c) i rummet ”Böcklingen” i Älmhults kommunhus (det före detta rökrummet i anslutning till fiket). Gudmund Volbrcht från IKEA var ganska tydlig med vad han hoppades på och det stora problemet tycks vara att det är få av de stora aktörerna i byggbranschen som ser möjligheterna med att bygga hyresrätter i Älmhult, trots de goda och varaktiga förutsättningarna. IKEA brukar stå för stabilitet och trygghet. Det tänkte jag på när jag fick höra att de öppnat varuhus i Belfast för många år sedan, att det är när tryggheten återvänder som det långsiktiga tänkandet slår rot och man börjar tänka på bostad, hem och möbler.

Kombohuset klarar inte bilen, inte biffen, men bostaden

Nu klarar nog ÄBO detta i samarbete med byggföretaget JSB – John Svensson Byggnadsfirma AB som skapat konceptet ”Trygga boendet” och har vunnit SABO – de allmännyttiga bostadsföretagens tävling och levererar sina ”Kombohus” på avrop till de av SABO:s medlemmar som kan presentera en antagen plan, äger mark och kan tänka sig att investera i flerfamiljshus i två, tre eller fyra våningar. Kostnaden är mellan 12.000 – 12.618 tkr per kvm/BOA, vilket är mycket lågt, med tanke på kvalitén för mellan 8-16 lägenheter i varje huskropp. Här är det betong som gäller och självklart är det så att den kommun och det bostadsbolag som vill bygga i annat material, eller har en detaljplan som inte tillåter Kombohuset måste gå ut på en egen offentlig upphandling, eller välja ett av de båda andra alternativen från Skanska – Bo Klok, eller Lindbäcks Bygg.

VD:n Pether Fredholm var väldigt tydlig i mycket, framförallt på den punkten som gäller det industriella byggandet och att kommunerna måste vara öppnare och flexiblare för att kunna möjliggöra koncept, men att det säkert är så att Boverket kunde ställa hårdare krav, åtminstone på energieffektiviteten. Byggkostnaderna går att sänka, men det är inte givet att det är byggbranschens motiv. Det är inte kostnaden som jagas primärt utan det är det höga priset. Man vill verka på de marknader där man får bäst betalt och det är inte säkert att det är byggkostnaden som skapar priset, utan oftast är det marknadsvärdet. Därför menar Pether att man ska ta byggkostnadens utveckling jämfört med KPI med en skopa salt.

Blandade typer och flexibel bostadsmarknad

Det behövs olika typer av lägenheter och överallt är man överens om att små och enkla lägenheter behövs, men det är inte det enda. Det behövs lägenheter att växa i och det behövs en rörlighet som skapar möjligheter för den bostadskarriär som kulminerar i en ägd villa och som kanske slutar i en bostadsrätt, eller en hyresbostad där man kan tillbringa de bekväma åren som äldre och kanske sluta sin tid med möjlighet till det stöd och den hjälp som behövs. Det är olyckligt med höga flyttskatter, särskilt i Älmhult, där värdet på en villa ligger på nivåer som jag är van vid från Västkusten, en bit över två miljoner.

Detta är ingen svag bostadsmarknad. Den har en potential som fler byggföretag och fastighetsägare än det kommunägda borde se.

Ola Johansson

Centerpartiet

Under tiden jag var i Växjö nåddes jag av rapporter om Moderaternas besked i bostadsfrågan. Intressant att ledande personer i Skatteutskottet och Finansministern går ut i bostadspolitiken, men utan något egentligt nytt att komma med. Allt det och lite till kan ni läsa om här på bloggen, i mina tidningsartiklar och på Newsmill.