Så här inledde jag min förta bostadspolitiska debatt i riksdagen i december 2011:
"Alla människor bär på drömmar. Drömmar om kärleken, om barn, om jobb, om mycket pengar, om god hälsa, om resor, fritid och kultur. Mitt i alla dessa drömmar finns drömmen om den egna bostaden. Det kan handla om samma bostad från vaggan till graven, eller om den bostad som för tillfället passar ditt liv bäst. Oavsett vilket är det i den du tillbringar det mesta av din tid sett över hela livet..."
Tyvärr är det inget parti som kommer att vinna val på att endast föra deras talan som saknar en bostad, lika lite som det visat sig gå att vinna väljarstöd på att prata för och om de som inte jobbar. Så krass är politiken att det vi vill göra för de svagaste och mest utsatta också måste kunna accepteras av resten - majoriteten. Det är därför man (som jag gjorde i jungfrutalet) måste prata om bostadsmarknaden som helhet och inte bara de nya men ändock nödvändiga bostäder som behöver byggas.
Din "bostad från vaggan till graven" kan således sträcka sig ända från dina föräldrars bostad till det särskilda boende du tillbringar livet slutskede i. Under den tiden kommer ditt behov och dina förutsättningar att hinna ändra sig många gånger och en väl fungerande bostadsmarknad borde man förvänta sig uppfyller de flesta behov du kommer att få under ett långt liv, förutsatt du har ekonomiska tillgångar.
Några bilder:
- 123 stycken av landets kommuner har en negativ befolkningsutveckling. Rent matematiskt blir det för varje år färre människor än det finns bostäder till.
- "Stockholms stad växer med två SL-bussar om dagen", kanske den vanligaste metaforen, som döljer en mer komplex verklighet som man kan läsa om här i Stockholms Handelskammares rapport.
- Under ett dygn, den 18-19 april 2012, levde 2866 personer i hemlöshet i Stockholms stad, enligt Stockholms stadsmissions rapport, här.
- Finansinspektionen och även Riksbanken oroas av stigande fastighetspriser och en ökande skuldsättning hos hushållen. FI vill införa en obligatorisk nedamortering av nya bolån ner till 50 %, säger de i ett pressmeddelande 11/11-14.
- En ny bostad kan kosta nästan dubbelt så mycket att bygga än det marknadsmässiga värdet - "det är enklare att låna pengar i bank till en ny snöskoter".
Bostadsmarknaden är dysfunktionell, men på många håll fungerar den ganska väl. De flesta människor har en bostad som de trivs med och är därför inte intresserade, vare sig av åtgärder som påverkar deras hyresnivåer, deras möjlighet att göra skatteavdrag för räntor eller hantverkskostnader (ROT-avdraget), eller ens få nya grannar som skymmer utsikten eller stör den invanda idyllen.
- Not in my Backyard!
Det behövs en ny bostadspolitik som vänder upp och ner på några invanda föreställningar och som betyder att vi skapar drivkrafter till att investera i bostäder också för de med sämst förutsättningar till en egen bostadskarriär. Vi behöver se och acceptera att många av de som behöver bostäder, främst i våra stora städer är sådana människor som inte har ekonomiska förutsättningar att ta lån, eller betala för stora välutrustade och nyproducerade hyresrätter i attraktiva områden. Och varför inte lite mer "Yes, in my Backyard!" - Gärna på min bakgård.
Det behövs en ny bostadspolitik där rörligheten är större och utbudet ännu mer varierat, så att det alltid finns en bostad tillgänglig som passar det behov du har, som nyskild, nyförälskad, student, hjälpbehövande, nyanländ, jobbsökande eller familjebildare. Dessa bostäder ska finnas i hela Sverige och ska i de flesta fall vara producerade på ett långsiktigt hållbart sätt och erbjuda en språngbräda in i bostadskarriären för den som är nyetablerad. Det behöver inte alltid vara en hyresrätt.
Låt mig få fundera vidare och återkomma. Under tiden kan ni läsa vad jag och Lena Ek motionerat om som skulle kunna leda till fler, enklare och klimatanpassade bostäder i Östergötland.
Ola Johansson
Centerpartiet
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar